För att nu kunna använda den utrustniung vi spenderat våra pengar på behöver vi en golfbana. Om vi besöker en golfklubb, så kommer vi nästan garanterat att hitta en reception, en restaurang, en golfshop, en puttinggreen, en drivingrange, en korthålsbana och förhoppningsvis också en 18 håls bana. Detta är de huvudsakliga ingredienserna i en golfklubb. Vad är då allt det vi just listade upp? Om vi börjar med puttinggreenen, för jag antar att de tre första sakerna var självklara. Puttinggreenen är en, oftast ganska stor green, större än de på banan, där man kan träna puttning. Korthålsbana är det inte alla banor som har, men det flesta klubbar har en. Den har precis som den stora banan en green, bunkrar, vattenhinder o.d. Det som skiljer dem åt är att denna korthålsbana, precis som namnet säger, helt enkelt är kortare. En golfbana i mindre skala. Denna bana är öppen för alla. Vem som helst får spela här, men det kostar oftast en liten slant om man inte är medlem i den aktuella klubben. Man skulle kunna säga att det är en övningsbana. Du kan I princip träna alla moment som du kan tänkas utsättas för på den "stora" banan här, förutom långa slag, såsom utslag med exempelvis drivern. Dessa långa slag tränar man istället på den så kallade drivingrangen. Det är ett, hos de flesta klubbar, 250 m långt fält, ungefär 100-150m brett fält. På kortsidan av detta fält står det 2 m2 stora mattor med jämna mellanrum. På dessa kan man sedan stå och träna svingteknik. Man slår helt enkelt ut övningsbollar på fältet, vilka sedan hämtas in med bil. På detta fält står sedan skyltar som, i de flesta fall, markerar 50, 100, 150 & 200 m.Detta på grund av att man ska kunna se ungefär hur långt man slagit. Utöver detta består då de flesta banor av en 18 håls bana, en "stor bana". Det finns naturligtvis undantag. En del klubbar har flera banor. Det är på denna bana man använder den färdighet man på de andra övningsområdena har tränat fram. Det första du kommer i kontakt med på ett hål är dess utslagsplats. Detta kallas på golfspråk Tee. Denna Tee är, eller skall i alla fall vara mycket finklippt. Men så kommer vi till det fina med golf, rättvisan. Eftersom damer i regel slår lite kortare än herrar får de slå ut lite längre fram, närmre hålet. Det finns därför fyra olika Tee. Vit för herrproffs Gul för herrar Blå för damproffs Röd för damer På bilden till höger ser du ett typiskt golfhål. Tee ligger här längst ned på bilden, men som du ser finns blå Tee inte med. Det kan bero på att banan i fråga inte har någon blå Tee. Från Tee ska man försöka placera sitt utslag i Fairway. På bilden representerar det ljusa gröna Fairway. Detta gräs är något längre än det på Tee men fortfarande ganska finklippt. Det är den väg man skall följa. Men som också framgår av bilden finns det hinder, i form av vattendrag och bunkrar. En bunker är en grop fylld med sand, vilket gör det svårare att slå ett bra slag. Vattendragen fungerar som så att om man slår bort sin boll i vattnet måste man slå en ny boll från vattendragets kant. Detta skall ske i linje med flaggan och den punkt där bollen skar vattnet. I samband med detta måste man plikta ett slag, vilket betyder att du, när hålet är färdigspelat, får ett slag mer än vad du egentligen hade. Utöver dessa hinder finns det långt gräs vid sidan av Fairway, kallat Ruff. Detta gräs är allt annat än finklippt. Dess uppgift är nämligen att ställa till det för den som slagit lite snett. Om du överhuvudtaget hittar bollen i det långa gräset är det svårt att slå ett bra slag. Om du nu inte hittar din boll är det bara att knalla tillbaka till den plats du slog slaget ifrån, och därifrån slå en ny boll med ett slags plikt. Om du tittar på bilden på föregående sida ser du en streckad linje till vänster. Den markerar banans gräns. Slår du ut bollen utanför här har du slagit en så kallad Out-of-bound. Detta betyder att du har förlorat din boll och måste precis som när du slog bort en boll i Ruffen slå en ny boll med ett slags plikt. Du har nu inte tillåtelse att leta efter din boll, den är förlorad. I sinom tid bör du närma dig Greenen. Detta är den mest finklippta delen av banan. På denna area befinner sig den så kallade koppen (hålet), vari flaggan sitter. Det är dit du ska, men för att det ska bli lite utmaning omges Greenen ofta av en eller flera bunkrar. När du väl nått Greenen ska du med hjälp av din putter rulla i bollen i hålet. När du gjort det är det bara att ta sig an nästa hål. På bilden ovan markeras hindrena av diverse symboler, men väl ute på banan markeras många av dem med färgade stolpar. Exempelvis markerar vita stolpar banans gräns, medans gula/röda representerar vatten-/sidovattenhinder. Sidovattenhinder löper längs med banan till skillnad från ett vanligt vattenhinder som korsar banan, och behandlas därför annorlunda i regelboken. En manlig medelduktig spelare slår sin längsta klubba ungefär 220 m. Eftersom många hål är olika långa delar man in dem efter Par. Detta par är ett ideal, ett förutbestämt antal slag en duktig spelare förväntas ha. Om hålet exempelvis är ett par 4 hål är det meningen att han skall ha 2 slag på sig fram till till greenen. Därefter har han två puttar på sig att komma i hål. Eftersom en duktig spelare, ett proffs, slår i medel mellan 200 0ch 250 m som längst bör hålet var mellan 250 och 400 m långt, för att han skall klara att nå greenen på två slag. Ett hål som är 400 – 500 m är därav par 5, eftersom man då behöver tre slag på sig för att nå greenen. Idealet är alltid att man när man nått greenen skall putta två gånger. Följdaktligen ska man nå green på ett par 3 hål med sitt första slag. Detta betyder att det är från 90 – 210 m långt. Eftersom det händer att man bara använder sig av en putt när man får använda två, leder det till att man kan gå bättre än par. Ett under par kallar man då Birdie. I vissa fall kan det hända att man når greenen på ett par 5 hål på 2 slag och sedan samtidigt använder sig av en putt. Då kommer man ju två under par. Detta kallas då Eagle. Men du kan också använda dig av för många slag, och då komma över par. Ett över par kallar man bogey, två över doubblebogey och tre över tripple bogey. Därefter finns väl inga egentliga namn. De hål som jag beskrivit här ovan, par 3, par 4 och par 5, är de vanligaste. En del banor har faktiskt par 6 hål också, men det är ytterst sällsynt. När man kombinerar dessa hål över 18 hål får de flesta banor ett sammanlagt par på 72, men det finns även här undantag.